Anna Jarl assistent hos Ebba

Mitt jobb som personlig assistent handlar om att vara ”den förlängda armen”.

Det handlar om att finnas där som en stöttepelare och hjälpa sin kund/brukare att ta sig igenom allt vad vardagen innebär.

Jag skulle ljuga om jag sa att det aldrig varit tufft, det är klart det är! Alla jobb är tuffa på sitt sätt och jobbar du nära människor kommer du alltid att möta tillfällen som känns svåra. Det som är så otroligt med mitt jobb är att de där tuffa stunderna suddas ut så himla fort. För all den lycka och värme som man får ta del av, när något som känns svårt löser sig eller när din brukare äntligen får vara med om det där som hen längtat så mycket efter, den är helt obeskrivlig. Just DEN känslan betvivlar jag att man får uppleva på alla jobb.

Så ja, det är klart att mycket inom personlig assistans handlar om att ge din brukare en fungerande vardag, en så ”normaliserad” vardag som möjligt utifrån sina möjligheter. Och det är en viktig uppgift. För vardagen med vänner familj och kollegor är det som formar oss till dem vi är men det är inte bara det, vi alla har ju intressen och drömmar som vi vill uppnå! Eller hur?

Drömmarna behöver inte vara storslagna, det kan lika gärna handla om att gå på den lokala hästtävlingen som att få åka till Kanarieöarna. Vilka drömmar vi än har, så är det viktiga att vi jobbar för att uppnå dem. Under mina år på Assistanspoolen har jag fått uppleva ett fantastiskt samarbete mellan kund-anhöriga-personal-chefer, vi alla jobbar mot samma sak: att se till att varje kund får uppleva just sina drömmar och bejaka sina intressen. Jag har fått vara och är en del av ett väldigt individanpassat sätt att jobba. Det är alltid kunden i fokus och för mig är det det absolut viktigaste.

Det är klart att vissa drömmar förblir drömmar. Det gäller oss alla, funktionshindrade eller ej, men så länge vi siktar mot dem så anser jag ändå att vi är halvvägs där.

Jag kommer alltid tala för ett privat assistansbolag, för en sådan frihet och ett sådant individseende tror jag är svårt att hitta någon annanstans. Här finns inget ”kollektivt” utan här arbetar var och en utifrån sina behov och intressen.

Jag hoppas att jag på något vis har kunnat inspirera dig, vare sig du läser detta i jobbsyfte eller om du är i behov av eller har en anhörig som är i behov av assistans.

/Anna

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *